Inom judisk folktro är golem en antropomorfisk varelse, skapad av människan av dött material. Begreppet har använts på olika sätt om amorfa, oformliga material i psalmer och medeltida skrifter. Den mest kända berättelsen handlar om hur rabbinen Judah Loew ben Bezalel på sent 1500-tal i Prag skapade en golem av lera.

I Psaltaren 139:16 i Bibeln förekommer ordet גלמי, som på jiddisch uttalas goylem, och refererar till ett embryotillstånd, ett råmaterial eller en ofärdig substans. I Mishna används termen om en okultiverad person. På liknande sätt används begreppet idag ofta som en metafor för en obetänksam slusk eller en person som står under någons kontroll. På jiddischslang är golem en förolämpning för någon som är klumpig och trög.

Enligt legenden skapade Rabbi Loew den konstgjorda människan – Golem – år 5340 i den judiska kalendern, vilket motsvarar år 1580. Han skapade Golem av lera vid Moldaus strand och lade i hans mun en shem, en formel som gjorde denna robot levande.

Mer Info: sv.wikipedia.org