Haven suger upp stora delar av den koldioxid vi släpper ut och lagrar mycket av den värme som den globala uppvärmningen orsakar. Men det sker till ett högt pris –varmare, surare och mer syrefattiga hav kommer göra det allt svårare för allt levande i haven.

Haven har också tagit upp ungefär 40 procent av den koldioxid som släppts ut sedan den industriella revolutionen började under 1800-talet.

Havens ekosystem, som sjögräsängar, saltängar och mangroveskogar, tar också upp en stor del av atmosfärens koldioxid. Mangroveskogar tar till exempel upp nära fyra gånger så mycket koldioxid som tropiska skogar på land.

Och ålgräs, vårt svenska sjögräs, kan lagra kol i tusentals år. Särskilt effektiva är ålgräsängarna i Bohuslän. Det har nämligen visat sig att ålgräs som växer på finsediment i vågskyddade miljöer är särskilt bra på att lagra kol, till och med mer kol per yta än en mogen granskog.

Trots att haven och de marina ekosystemen är mycket viktiga globala kolsänkor, så förstörs de i rasande takt. Och detta påverkar inte bara deras förmåga att ta upp koldioxid, utan en rad andra funktioner. Till exempel är dessa kustekosystem viktiga livsmiljöer för mängder av arter. Både mangrove och sjögräs har också en viktig funktion genom att stabilisera bottnen och minska risken för erosion. Havets förmåga att ta upp koldioxid påverkas även av förändringar i havsströmmarna och kan mycket väl komma att minska i framtiden.

Mer Info: www.naturskyddsforeningen.se