Huggormar är en familj ormar med en tjock, satt kropp, som först efter höjd med analöppningen brant avsmalnar. Huvudet är trekantigt och giftkörtlarna sväller ut på sidan av detta. Ögat har en "kattpupill". Familjen indelas enligt ITIS i fyra underfamiljer: Azemiopinae, Causinae, Crotalinae och Viperinae. Dessa i sin tur innehåller ett stort antal släkten och arter, bland annat den i Sverige förekommande arten huggorm (Vipera berus). Ormarna anpassar sitt gift till dess byte. Storleken varierar mycket, även inom ett släkte. Så når gabonhuggorm och andra större arter av släktet Bitis ofta en längd av 1,4 meter. Däremot blir Bitis peringueyi bara omkring 30 centimeter lång. Huggormar vistas vanligen på marken och några arter klättrar i låga buskar. Ett undantag är släktet trädhuggormar som söker sin föda i växtligheten. Aktivitetstiden är beroende på art och utbredningsområde. Huggormar som lever i den tempererade zonen är vanligen dagaktiva medan huggormar i öknar föredrar natten. I familjen förekommer arter som lägger ägg och arter som föder levande ungar. Antalet ägg eller ungar är vanligen omkring 10 men honor av stora medlemmar, till exempel från släktet Bitis, föder ibland 40 till 100 ungar vid samma tillfälle.

Mer Info: sv.wikipedia.org