Svartkrut är ett mekaniskt krut. Det är också den äldsta typen av krut. Det uppfanns troligen i Kina på 800-talet och består numera av 75 % salpeter, 15 % träkol vanligen från något lövträd samt 10 % svavel. Blandningsförhållandet, som anges i viktprocent, har dock varierats under olika tider, beroende på kolningsprocess, kolets ursprung och egenskaper, salpeterns renhet och svavlets kvalitet.

Under 1800-talet utvecklades en helt ny typ av krut som allmänt kallas röksvagt krut eller bomullskrut. Det är ett kemiskt krut baserat på nitrerad cellulosa. Även varianter med inblandningar av nitroglycerin förekommer.

En av de största nackdelarna med svartkrut var att det var tämligen fuktkänsligt, beroende på föroreningar (i form av till exempel natriumnitrat) i salpetern (kaliumnitrat), samt att det lämnar svavelhaltiga hygroskopiska aggressiva beläggningar som angriper vapnets metallytor.

Enligt traditionen uppfanns svartkrutet i Kina. En version hävdar att det var Li Tian, som fått namnet Zhusheng (ljudet av bambu). Han föddes i Dayao, Liuyang i Hunanprovinsen 18 april år 601, under Kejsare Renshou och dog vid 89 års ålder år 690. Hans grav finns i Beidahe i gamla Dayao.

Krutet kom till Europa på 1200-talet. Troligen spreds tekniken via de gamla handelsvägarna till Europa. Européerna har sedan utvecklat tekniken vidare. Dock var kineserna först med att komma på att placera en projektil framför en krutladdning i ett (bambu)rör. Därmed var kanonen och geväret uppfunnet.

Mer Info: sv.wikipedia.org