Loke är en av asagudarna i nordisk mytologi, trots att han var son till en jätte. I den äldre Poetiska Eddan förekommer Loke i flera av dikterna och är en central figur i några av dem. Namnet Loke har ännu, trots många försök, inte tolkats etymologiskt övertygande. En teori går dock ut på att namnet är kopplat till ett fornnordiskt ord med betydelsen ”stänga”/”slutföra”, vilket då skulle kunna hänsyfta på hans roll som den som frambringar undergången och slutet i Ragnarök. Loke är vacker till utseendet, men uppträder ibland som ondskan personifierad och slugast av alla jättar; han är nästan lika psykologiskt komplicerad som Oden bland gudarna. Då han dessutom kan förvandla sig till vad han vill och ändra både gestalt och kön, är han dramatiskt tacksam, så det är inte så konstigt att han, Tor och Oden är de tre vanligaste huvudpersonerna i den nordiska mytologin

Mer Info: sv.wikipedia.org