Slaget vid Balaklava utkämpades den 25 oktober 1854 nära Balaklava, och var ett nyckelslag under Krimkriget som utkämpades i Ryssland åren 1854–1856. På ena sidan stred Storbritannien, Frankrike samt det Osmanska imperiet mot sin gemensamma fiende Ryssland. Slaget var det första av två ryska försök att bryta belägringen av Sevastopol.

Landskapet där slaget stod var kuperat, och bestod av två gräsbetäckta dalar omgivna av mestadels ganska låga kullar. Den brittiska styrkan var fördelad mellan de två dalarna. I den södra fanns det brittiska kavalleriets tunga brigad ("Royal Dragoon Guards samt Scots Greys) och den lätta brigaden i norr (4:e och 13:e Light Dragoons, 17:e Lancers samt 8:e och 11:e Hussars), ledda av generalmajor Earlen av Cardigan. De brittiska trupperna i området stod under befäl av fältmarskalk Earlen av Lucan. I norr fanns även en fransk trupp. De ryska trupperna var betydligt större än de allierades, men deras stridsmoral, ledarskap och vapenkvalitet sämre. Ansvarig för de ryska trupperna i Balaklava var general Pavel Liprandi.

Den brittiska armén leddes av generallöjtnant Lord Raglan och den franska av François Certain Canrobert. Furst Aleksandr Sergejevitj Mensjikov ledde den ryska armén.

Mer Info: sv.wikipedia.org