Sol var den romerska guden för vad?

Sol är den asynja i nordisk mytologi som för solens vagn över himlen. Sol är dotter till Mundilfare och Natt. Liksom sin bror Måne är hon skön och vacker. Hon var gift med Glen "öppning i molnen", och de fick en dotter tillsammans som efter ragnarök tog över sin moders uppgift. Gudarna lät Sol köra solens vagn, kallad Alfrödull, som de skapat för att lysa upp världarna, med hästarna Arvaker och Allsvinn. Hon driver på sina hästar för att hålla undan för vargen Skoll, som jagar henne, och Hate som förföljer Måne. Sol räknas enligt Snorre Sturlasson till asynjorna. Sol kallades även Sunna eller Sunne och söndagen är uppkallad efter henne. Sunna var också ett namn för Sol bland kontinentalgermanerna. Namnet används i den andra Merseburgformeln. Solen kallas även Sunna i den schwabiska Wessobrunnbönen. Även på fornvästnordiska kallades solen sunna. Alfrödull används inte bara för att beteckna vagnen Sol kör, utan är en kenning som även används om Sol själv. Alf- betyder "alv", men efterledet rödull är omstritt. Enligt Orchard betyder det "stråle", vilket gör att namnet skulle betyda "alvstråle", men som alla kenningar är uttrycket svårtolkat.