En gladiator var en beväpnad kämpe som underhöll publiken i den romerska republiken och det romerska imperiet genom våldsamma strider mot andra gladiatorer, vilda djur och dödsdömda brottslingar. Vissa gladiatorer var frivilliga som riskerade sina liv och sin sociala status genom att uppträda i arenan. De flesta var dock föraktade som slavar, tränade under hårda förhållanden och socialt marginaliserade, även efter döden.

Oavsett deras ursprung erbjöd gladiatorerna åskådarna ett exempel på Roms krigsetik, och genom att kämpa eller dö väl kunde de inspirera till beundran och folklig hyllning. De firades i både hög och låg konst, och deras värde som underhållare hedrades i både dyrbara och vardagliga föremål i hela den romerska världen.

Gladiatorspelens ursprung är omdiskuterat. Det finns bevis för att de förekom i begravningsriter under de puniska krigen på 200-talet f.Kr., och därefter blev de snabbt en viktig del av politiken och det sociala livet i den romerska världen. Deras popularitet ledde till alltmer storslagna och kostsamma spel.

Gladiatorspelen varade i nästan tusen år och nådde sin höjdpunkt mellan 100-talet f.Kr. och 200-talet e.Kr. Kristna ogillade spelen eftersom de involverade avgudadyrkande hedniska ritualer, och populariteten för gladiatorkamper minskade på 400-talet, vilket ledde till deras försvinnande.

Mer Info: en.wikipedia.org