Dösen är den äldsta formen av megalitgrav i Norden. Typen anlades under en del av bondestenåldern runt 3600–3350 f.Kr. och ersatte på sina håll i Danmark och Skåne den tidigare typen långhög som bara ibland är byggd av stenblock. Gravskicket knyts till trattbägarkulturen i Skandinavien, men förutom en generell förekomst runt om i hela Danmark, finns de så gott som bara längs Skånes kuster och längs Västkusten i Sverige.

Dösarna efterföljdes av en annan form av megalitgravar, gånggriften, vars kammare och framför allt gång är större än hos dösen och de kom att ersätta dösarna runt 3350 f.Kr. Även hällkistorna vid slutet av bondestenåldern, runt 2400–1500 f.kr., räknas av somliga forskare till megalitgravarna, trots att de i regel är små och byggda av betydligt mindre stenblock samt efter en lång tidsperiod utan något användande av megalitgravar. Andra forskare räknar bara dösar och gånggrifter till megalitgravarna.

Dösarna finns framförallt i Skåne och Bohuslän, men enstaka finns även i andra landskap i Götaland. Sammanlagt uppgår de till runt 100 stycken, varav 44 i Skåne och 44 i Bohuslän. Det ska jämföras med att Danmark har runt 4 500 dösar bevarade, med ett uppskattat antal av minst 6000 stycken. Även runt Oslofjorden i sydöstra Norge finns ett mindre antal dösar samt enstaka på Falbygden, Värmland, Östergötland, Öland och Gotland. Liknande typer av megalitgravar finns i stora delar av Västeuropa.

Mer Info: sv.wikipedia.org