Cogito, ergo sum (latin för "Jag tänker, alltså finns jag") är en sats som den franske filosofen René Descartes tog till utgångspunkt vid utvecklingen av sitt filosofiska system och som han formulerade på sitt modersmål franska, Je pense, donc je suis. Satsen felciteras ibland Dubito, ergo cogito, ergo sum, "Jag tvivlar, alltså tänker jag, alltså finns jag". I sin jakt på en verklighetsbild som enbart bestod av helt säker kunskap tvingades Descartes förkasta allt han ditintills hade trott på som var det minsta osäkert. Till slut insåg han att eftersom han kunde resa detta tvivel måste han vara en tänkande varelse. Han menade sedan att eftersom tankar kräver en tänkare måste han själv därmed existera. Därav formulerade han denna sats. Enligt Descartes var denna sats den enda kunskap som man kunde vara helt säker på. På det sättet kritiserade han såväl religiösa idealister som empiriska pragmatiker, eftersom båda dessa verkade utifrån en lång rad antaganden som i sig inte kunnat bevisas. Framförallt var det också ett uttryck för hans förkastande av blind tro på historiska auktoriteter.

Mer Info: sv.wikipedia.org