Titus, egentligen Titus Flavius Vespasianus, blev kejsare som Imperator Titus Caesar Vespasianus Augustus, född 30 december 39 i Rom, död 13 september 81 i Rom, var romersk kejsare från 23 juni 79 fram till sin död, son till Vespasianus, bror till Domitianus.

När Vespasianus blivit kejsare år 69 gav han Titus ansvaret för kriget mot judiska upprorsmän som pågick i Iudaea. Kriget mot upprorsmännen kulminerade i att de romerska trupperna erövrade och skövlade Jerusalem år 70. På Forum Romanum står idag Titusbågen på vars insida man kan se reliefer som föreställer romerska soldater bärande krigsbyte från det judiska kriget.

Trupperna i den romerska provinsen Iudaea bad Titus att han skulle ta dem med sig till Rom (eventuellt planerade Titus ett kuppförsök mot sin far) men Titus återvände ensam. I huvudstaden hyllades han och fadern tillsammans och Titus blev befälhavare över praetorianerna. Han fick poster som folktribun, censor och ett flertal utnämningar till konsul. Titus blev nu militärt Roms starke man och som sådan impopulär, något som det faktum att han under en period hade en kärleksaffär med den judiska drottningen Julia Berenice bidrog till. Titus förblev lojal mot sin far, som han förväntade sig att ärva kejsartiteln av.

Mer Info: sv.wikipedia.org