Vem var Maureen O'Hara?

Maureen O'Hara, egentligen Maureen FitzSimons, född 17 augusti 1920 i Ranelagh nära Dublin, Irland, död 24 oktober 2015 i Boise, Idaho, var en irländsk-amerikansk skådespelare och sångerska. Charles Laughton uppmärksammade O'Hara och såg till att få henne som motspelare i Alfred Hitchcocks Värdshuset Jamaica 1939. Samma år flyttade hon till Hollywood, medverkade i Ringaren i Notre Dame, samt kontrakterades av RKO Pictures.

O'Hara medverkade i radio redan som barn. Hon gjorde filmdebut 1938 i London. Hon fick sitt stora genombrott som stjärna redan i en av sina första filmer, 19 år gammal, i rollen som zigenarflickan Esmeralda i Ringaren i Notre Dame 1939 mot Charles Laughton. Hon fortsatte sin karriär i ledande roller, bland annat i storfilmen Jag minns min gröna dal (1941) som bygger på Richard Llewellyns kända roman om en gruvarbetarfamilj i Wales.

Vacker och rödhårig med stora uttrycksfulla ögon, spelade hon ofta passionerade hjältinnor med känslig attityd och samarbetade ofta med regissören John Ford och skådespelaren och vännen John Wayne.

O'Hara fick aldrig någon Oscar under sin aktiva skådespelarperiod och var heller aldrig nominerad, men år 2014 tilldelades hon slutligen en Heders-Oscar för sin samlade karriär. Innan henne var det bara Myrna Loy som tilldelats en sådan utan att tidigare ha varit Oscar-nominerad. Hon har sedan 1960 en stjärna för sina insatser inom film på Hollywood Walk of Fame vid adressen 7004 Hollywood Blvd.