Satsen om oändligt många apor är en slumpteori som säger att en apa som slumpmässigt trycker på en skrivmaskins tangentbord i all evighet till slut nästan säkerligen kommer att ha skrivit alla böcker i det franska nationalbiblioteket Bibliothèque nationale de France, bland annat alla William Shakespeares verk. Satsen är en förvanskning av en idé i en bok från 1909 om sannolikhetslära av Émile Borel i vilken begreppet "daktylografiska apor" myntades. Satsen exemplifierar Kolmogorovs sats, ofta kallad Kolmogorovs lag eller Kolmogorov's zero-one law. Egentligen illustrerar apan ett specialfall av lagen, vars generella formulering inte publicerades förrän 1933.

En populär variant av satsen använder oändligt många apor som skriver oändligt länge, och på så sätt producerar alla kända texter. Att kräva både oändligt många skrivmaskinister och oändlig tid är dock helt överflödigt, satsen blir lika giltig med bara den ena variabeln. En enda (odödlig) apa som gör oändligt många tangenttryckningar kommer förr eller senare (sannolikt senare) att skriva varje känd text – en oändlig mängd apor kommer å andra sidan att börja skriva varje känd text omedelbart. Varje sådan producerad textsträng av en odödlig daktylografisk apa innehåller någonstans i sig varje känd text.

Senare varianter av satsen har ersatt det franska nationalbiblioteket med någon annan textsamling, bland andra British Museum, Library of Congress, Shakespeares samlade verk eller Bibeln.

Mer Info: sv.wikipedia.org