Beowulfkvädet är ett antikvariskt, elegiskt, heroiskt epos, skriven på fornengelska, som utspelar sig i södra Skandinavien under folkvandringstiden. Den enda bevarade handskriften är daterad till mellan 975 och 1025, men texten tros av olika språkexperter ursprungligen ha författats vid olika tidpunkter under perioden år 700 till år 1000. Med sina 3183 rader är det anmärkningsvärt i sin omfattning. Som den enda större överlevande anglosaxiska hjältedikten har verket – trots att det huvudsakligen berör skandinaviska händelser – i England stigit till sådan upphöjdhet att det blivit "Englands nationalepos." Kvädet utspelar sig i dagens Danmark och södra Sverige. I kvädet kämpar Beowulf, en av geaternas hjältar, mot tre fiender: monstret Grendel, som föröder kungsgården Heorot och dess invånare i Danmark, Grendels moder, och senare i sitt liv (efter att ha återvänt hem och blivit kung) en drake. Beowulf blir dödligt sårad i det slutliga slaget. Efter sin död kremeras han av sina följeslagare och en storhög reses till hans åminnelse. De över 3000 raderna är långvers avdelade i två halvverser som i sin tur sammanhålls av stavrim. Formen är således densamma som vissa Eddadikters, dock med skillnaden att sammanfogning i strofer saknas. Kvädet är ett av de äldsta bevarade alstren på fornengelska och betydligt omfångsrikare än det lilla material som är äldre.

Mer Info: sv.wikipedia.org