Vilket alternativ betecknar en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen?

Paradigm är en populär term myntad av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen. Enligt Kuhn avgör ett paradigm bland annat: vilka frågor som skall ställas och inte ställas, vilka svar som är relevanta (vilka resultat som kan förväntas), hur experiment skall utföras

Begreppet används mångtydigt, även av Kuhn själv. Margaret Masterman menade sig vid en analys av Kuhns verk De vetenskapliga revolutionernas struktur 1962 ha kunnat fastställa inte mindre än 22 olika betydelser i vilka Kuhn använt ordet paradigm. Dock fastställde Kuhn senare, i artikeln Second thoughts on paradigms i skriften Essential tension (1977), två grundbetydelser av paradigm - den smala betydelsen och den breda betydelsen. Enligt den smala betydelsen är ett paradigm de gemensamma övningar som studenter måste genomgå i sin utbildning för att till exempel bli doktor i ett ämne. Enligt den breda betydelsen är ett paradigm den kunskap som forskarna i en forskningsdisciplin räknar som fakta. Kuhn menade att det är den smala betydelsen som är den viktigaste, men ordet paradigm betecknar idag oftast den breda betydelsen.