Änkebränning (sati, suttee), innebär inom hinduismen en rit där en efterlevande hustru bränner sig levande på den döde makens likbål. Den var vanligast i norra Indien, men förekom även i resten av Indien och bland hinduer utanför Indien i mindre grad. Riten är sedan 1800-talet en förbjuden handling, men har illegalt förekommit sedan dess.

Seden har sitt namn efter gudinnan Sati, Shivas hustru, som enligt myten ska ha utfört denna handling, och betyder ursprungligen "kysk kvinna" eller "god hustru". Britterna i Indien uttalade namnet som suttee.

Riten nämns inte i de äldsta vedaskrifterna på sanskrit från 1500 f.Kr. De finns dock motiverade i senare heliga skrifter från hinduismen, från åtminstone 600-talet och framåt.

En änka som valde att begå riten uppfattades som en dygdig, trogen och lojal hustru, och troddes efter döden bli en Satimata, en slags gudomlig skyddsande för sin familj.

Mer Info: sv.wikipedia.org