Paranöt (Bertholletia excelsa) är den enda arten i släktet Bertholletia. Den förekommer i Amazonas i Colombia, Venezuela, Guyana, Surinam, Peru, Brasilien och Bolivia. Det svenska namnet på nöten hänvisar ursprungligen till den brasilianska delstaten Pará.

Paranötsträdet är ett av de mest långlivade träden i Amazonas och kan bli över 1000 år gammalt och blir med tiden ett storvuxet träd på upp till 50 meter. Barken är djupt fårad. Bladen sitter samlade i grenspetsarna och har 2–3,5 cm långa bladskaft. Bladskivorna blir 17–36 cm långa och 6,5–15,4 cm breda, de är avlånga, kala på ovansidan och med små papiller på undersidan. Bladkanterna kan vara helbräddade till något naggade, vågiga, bredspetsiga. Blomställningarna är enkla ax eller ax i vippor och kommer i bladvecken eller är toppställda. Blommorna är asymmetriska, cirka 3 cm i diameter. Foderflikarna är två. Kronbladen är sex, blekt gula till vita. De öppnar sig i änden men öppningen är dock mindre än fröna. De faller till marken vid mognaden i januari till mars. Fröna är ätliga, har ett benhårt skal och kallas i vardagligt tal för nötter, trots att de biologiskt sett inte är några nötter. Ett av de få djur som klarar av att ta sig igenom frökapslarna och skalen är agutier. Den samlar även nötterna och gräver ned dem vilket gör att nya paranötsträd kan växa upp.

Mer Info: sv.wikipedia.org