I germansk mytologi finns en "näck" eller "näcken" vanligtvis var?
Näcken är ett övernaturligt manligt vattenväsen som främst håller till i älvar, åar, tjärnar och sjöar i inlandet. Figuren är känd från gammal nordisk folktro och diktning sedan fornnordisk tid, främst ifrån sägner och folkvisor från Norge och Sverige. Näcken är ett förkroppsligande av farorna förknippade med vatten och uppträder i en rad olika skepnader. Ofta försöker han på olika sätt locka till sig personer för att dränka dem. Näcken är kopplad till flera olika traditioner, särskilt med ursprung i germansk mytologi och förekommer i en mängd olika lokala varianter, under olika namn, i hela Nordeuropa. Föreställningen och historierna om näcken är besläktade med berättelser om andra vattenlevande övernaturliga väsen och mytologiska element. I Norge och Sverige beskrivs han ofta som den fiolspelande näcken eller kvarngubben, vilka båda är yngre än de ursprungliga föreställningarna om näcken. Näcken lånar ibland även drag av mer klassiska väsen som vattennymfer, exempelvis i tyska och mellaneuropeiska sägner, från lindormen, draugen, bäckahästen, eller havsmannen. I Sverige har han även beskrivits som en nordisk motsvarighet till den romerska Neptunus eller grekiska havsguden Poseidon. Schroderus skrev exempelvis cirka 1635 Siögudens Neckens kännemäreke; Tre-uddade gaffeln. och Broman skrev 1726 Åt Necken, hafvets Gud, som hednisk vantro diktat.
Mer Info:
sv.wikipedia.org
REKLAM