Under den franska revolutionen, vad var Bastiljen?

Bastiljen var en fästning som var del i Paris försvarsverk, uppförd i slutet av 1300-talet och påbyggd i flera etapper. Stormningen av bastiljen 14 juli 1789 brukar ses som startskottet till den franska revolutionen. Snart därefter revs fästningen av folket i Paris. La Bastille Saint-Antoine var ursprungligen avsedd att försvara Saint-Antoineporten in i Paris och började anläggas omkring 1370. Fästningen mätte 66 x 34 meter och vid de fyra tornen var den 24 meter hög. Runt Bastiljen fanns en 8 meter djup vallgrav. I senare skeden tillkom ytterligare fyra torn. Samtliga torn namngavs som de Coin, de la Chapelle, du Trésor, de la Comté, de la Bertaudière, de la Basinière, du Puits och de la Liberté. Innanför murarna fanns två borggårdar. Redan under medeltiden började Bastiljen även att användas som ett fängelse. Bastiljens militära betydelse minskade kraftigt när en ny ringmur konstruerades och fästningen kom att användas som representationsslott, och under Henrik IV:s tid förvarades statskassan här. Kardinal Armand Jean du Plessis de Richelieu omvandlade den till statsfängelse under tidigt 1600-tal. Ännu under Fronden fungerade dock Bastiljen som försvarsanläggning.