Ibland påträffar man ensamma vargar i naturen men den vanligaste levnadsformen är flocken. Vargens flock består av föräldraparet (alfa-djuren), deras årsvalpar samt tidigare ungar. I flocken finns en social rangordning där alfaparet står högst i rang. Rangordningen är i själva verket två rangordningar: en för hanar och en för honor. Strider om rang sker alltid mellan individer av samma kön. Antalet djur i flocken beror på födotillgången. I Skandinavien är genomsnittsstorleken på vargrevir ca 100 000 hektar. Inom flocken finns tydliga strukturer och en rådande hierarki som medlemmarna i flocken bör anpassa sig efter. Alfahanen och alfahonan står högst i rang och det är de som styr flocken. De bestämmer när flocken ska jaga, förflytta sig, sova och så vidare. För att den här dynamiken i flocken ska fungera har vargar ett väl utvecklat sätt att kommunicera med varandra. Med kroppsspråket visar vargarna tydligt vilken rang de har i flocken. För att flocken ska kunna fungera på ett optimalt sätt är det viktigt att hierarkin inom flocken är stabil. De faktorer som främst påverkar vargarnas flockstorlek är antalet flockmedlemmar som en varg kan skapa sociala band till och mängden social konkurrens varje medlem i flocken klarar av. Är flocken för stor blir konkurrensen om mat, ledarskap och partners för stor och flocken kan inte längre fungera effektivt.

Mer Info: sv.wikipedia.org