Blixtkrig (tyska: Blitzkrieg) är ett begrepp från andra världskriget för snabbt genomförda militära operationer som ofta ledde till avgörande resultat. Det mest typiska exemplet är det tyska anfallet på Polen 1939.

Blixtkrig är en typ av taktik i krig som går ut på att, med hjälp av kombinerat användande av infanteri, pansar och flygstridskrafter, utnyttja överraskning av motståndaren och därmed begränsa dennes förmåga att hinna anpassa sig. Taktiken är framför allt känd från andra världskriget, då Tysklands arméer använde blixtkrig, till en början med stor framgång. Termen används ibland i militärlitteratur som en samlingsbeteckning för Tysklands militära framgångar under första hälften av andra världskriget.

Principen för blixtkrig är att man slår sig genom den fientliga fronten med mekaniserade förband som sedan kan fortsätta in i landet snabbare än motståndarens soldater kan marschera och därigenom kan de mekaniserade förbanden skära av alla möjligheter till förstärkning. De mekaniserade förbanden kan även anfalla staber, förråd och kommunikationscentra. Blixtkriget kräver vissa komponenter:

Mer Info: sv.wikipedia.org