När himlen är klar och solen skiner, ser vi oftast att himlen är blå. Detta beror på något som kallas Rayleigh-spridning. Solljuset består av många färger, men när det passerar genom atmosfären sprids de kortare blå våglängderna mer än de andra färgerna. Därför ser vi himlen som blå från marken.

Vid soluppgång och solnedgång kan himlen istället bli röd eller orange. Då måste ljuset färdas längre genom atmosfären, vilket gör att de blå våglängderna sprids bort och de röda färgerna blir mer framträdande. Fenomenet är ett resultat av hur ljus och luftmolekyler samverkar och är ett exempel på hur naturvetenskap påverkar vår vardag. Att himlen är blå är alltså inte bara en slump, utan en fascinerande effekt av ljusets egenskaper och atmosfärens sammansättning. Nästa gång du tittar upp på en klar himmel, vet du varför den är just blå!